Korta filmer och fakta från föreläsningar

Vi har gjort kortversion av några föreläsningar och dessa hittar du här, tillsammans med faktablad och frågor – material som kan vara bra att använda i många sammanhang.

För samtliga föreläsningar i sin helhet, se sidan Föreläsningar.

Kerstin Gustafsson – Kommunikationspartnerträning (KPT)

FILM 4:42 min. ligger på VIMEO

Kerstin Gustafsson

Certifierad logoped, Afasiföreningen i Stockholm & Logopedkliniken, Danderyds sjukhus

Kerstin berättar om kommunikationspartnerträning med SCA-metoden
KPT betyder Kommunikationspartnerträning
SCA-metoden betyder Supported conversation for adults with Aphasia, Stödd conversation för vuxna med afasi

Varför bör anhöriga använda KPT?
För att förstärka kommunikationen, engagera sig mer i viktiga beslut och sociala händelser. Detta leder till en förbättrad livskvalitet för både den med afasi och deras nära och kära.

Utmaningar med KPT inom öppenvården

  • Logopedbrist
  • Avsaknad av avtal
  • Anhöriga med egna hälsoproblem eller tidsbrist

Mål med KPT för anhöriga

  • Förstärka kommunikationen
  • Engagera sig mer
  • Förbättra livskvaliteten
  • Öka medvetenheten och förståelsen för afasi

Kommunikationsverktyg

  • Blyertspenna och papper
  • Skrivstöd
  • JA och NEJ-tecken
  • Andra hjälpmedel som kalender, karta och bilder

Kommunikationstips

  • Använd direkt och vuxet språk
  • Visa förståelse för afasi
  • Var lyhörd och respektfull
  • Använd humor
  • Var tålmodig

SCA-metodens konkreta råd

  • Använd korta, enkla meningar
  • Upprepa budskapet på olika sätt
  • Använd ögonkontakt och gester
  • Skriv nyckelord med svart tuschpenna
  • Använd enkla bilder eller bildstöd
  • Undvik negationer
  • Använd öppna frågor
  • Verifiera att alla parter förstår

Kerstin Gustafsson – faktablad som PDF-fil

Gå till föreläsningen Kommunikationspartnerträning (KPT)  (38:20 min)

Ann Ander

Logoped, författare och föreläsare. Logoped vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Stroke Forum i Göteborg. Ann är även aktiv i lokala afasiföreningen och Afasiförbundets styrelse.

Ann berättar i sin föreläsning om kommunikation och afasi.

Kommunikation
Kommunikation är ett medfött mänskligt behov som formar vår identitet.
Kommunikation kan vara språklig (tala, höra, läsa, skriva) eller icke-språklig (kroppsspråk, mimik, tonfall, bilder).

Hinder för kommunikation
Olika förväntningar, dålig motivation, olika livserfarenheter, bristande kunskap i svenska, nedsatt syn eller hörsel, kognitiv påverkan, nedsatt pragmatisk förmåga, problem med talet, och afasi.

Afasi
Afasi är en förvärvad språkstörning orsakad av fokal hjärnskada, oftast i vänster storhjärnshemisfär.
Stroke är den vanligaste orsaken.
Det finns många typer av afasi beroende på skadans storlek och plats.

Samtalsstöd för personer med Afasi
Det är viktigt att möta personer med afasi som tänkande vuxna och ge dem tid i samtalet.
Använd kortare meningar, kroppsspråk, visuella hjälpmedel och bekräftelse för att underlätta kommunikationen.

En person med afasi behöver ”kommunikativa ramper”, precis som en rullstolsburen behöver fysiska ramper. Samtalspartnern fungerar som denna ramp.

Ann Ander – faktablad som PDF-fil

Gå till föreläsningen Samtala om kommunikation och afasi (50:40 min)

Monica Blom Johansson

Logoped, universitetslektor och programansvarig vid Uppsala universitet

Monica berättar om sin forskning om närståendes situation vid afasi.

Sammanfattning

  • När någon i ens närhet får afasi, upplever närstående en betydande förändring i sin livssituation
  • Trots att vissa förändringar kan ses som positiva, känner majoriteten av de närstående att dessa förväntningar övervägande är negativa, vilket påverkar deras hälsa och livskvalitet
  • De närståendes egen uppfattning om hur mycket stöd deras partner med afasi behöver och hur allvarlig afasin är, verkar ha större inverkan än den faktiska svårighetsgraden av afasin som partnern upplever

Viktigt!

Närstående bör också stöd för att hantera sin situation.

Vården bör rutinmässigt uppmärksamma de närståendes välbefinnande och erbjuda dem stöd och information.

Bakgrund till forskningen

Tidigare forskning visar att närstående till personer med afasi upplever mindre tid för egna intressen, mindre tid med vänner, försämrad relation med den drabbade, försämrad psykisk hälsa och sämre livskvalitet. Men de känner sig också mer uppskattade och närmare personen med afasi. Många av insikterna bygger på intervjuer med 10–20 närstående.

Metod

255 frågeformulär skickades till närstående till personer med afasi i hela Sverige.

Frågeformuläret täckte olika livsområden och hur de förändrats efter att en närstående har fått afasi.

Resultat

173 närstående svarade på undersökningen.

Resultaten visade påtagliga förändringar i de närståendes livssituation när någon i deras närhet får afasi.

De beskrev några positiva förändringar, men de flesta upplevde att förändringarna var negativa och påverkade deras hälsa och livskvalitet.

Monica Blom Johansson – faktablad som PDF-fil

Gå till föreläsningen Svårt för närstående vid afasi (28:30 min)

Camilla Olsson

Med dr. Leg Logoped, Uppsala universitet och Region Gävleborg

Camilla berättar om undersökningen Kommunikation vid svår afasi – spelar exekutiva funktioner någon roll?

 Svår afasi

  • Man är beroende av hjälp från samtalspartnern
  • Det är svårt eller omöjligt att samtala om sådant som samtals­partnern inte känner till
  • Det händer ofta att man inte kan göra sig förstådd

Afasi påverkar olika funktioner hos olika personer

  • Rörelseförmåga
  • Känsel
  • Syn
  • Kognition
  • Annat

Kommunikation vid afasi är en konstant problemlösning.

Det kräver så kallade exekutiva funktioner:

  • Planering
  • Prioritering
  • Initiativ
  • Inhibering
  • Flexibilitet
  • Uppmärksamhet
  • Utvärdering
  • Arbetsminne
  • Annat

Första delen av undersökningen visar att:

  • Tal- och skrivförmågan är det som påverkar kommunikationen mest
  • Exekutiva funktioner spelar stor roll för kommunika­tionen när man har stora svårigheter att tala
  • Det finns mycket stora individuella skillnader, även bland de som har allra svårast att uttrycka sig

Camilla Olsson – faktablad som PDF-fil

Gå till föreläsningen Exekutiva funktioners betydelse för kommunikationen  (1 tim 17 min)

Gunilla Thunberg, Logoped, Fil Dr, Docent, Dart kommunikationscenter

Gunilla pratar om möjligheter och utmaningar med AKK

AKK = Alternativ och Kompletterade Kommunikation

AKK är ett stöd för personer som har svårt att kommunicera genom tal eller skrift. Det är en rättighet enligt FNs konvention för personer med funktionsnedsättning. AKK används ofta i vardagen som ett kommunikationsstöd, särskilt för personer med medfödda svårigheter.

Det finns utmaningar med AKK, som rädsla för att teknik kan hämma tal eller brist på kunskap hos de närstående runt personen med kommunikationssvårigheter.

Gunilla nämner metoden ”Samtalsmatta” eller ”Talking Mats”, en evidensbaserad metod utvecklad vid Stirling University, för att underlätta kommunikation. Det finns även en app-version av detta verktyg.

Forskning visar att visuella verktyg som Samtalsmatta kan förbättra förståelsen i samtal och göra det lättare för individer att delta i beslut som rör deras liv.

Gunilla nämner också andra verktyg och metoder, som ”Reda-ut-häfte”, som hjälper till att klargöra kommunikation, och ”Digibok-När Orden Tryter”, en kommunikationsbok med bilder och text.

Slutligen beskriver hon några högteknologiska kommunikations­stöd, inklusive appar och verktyg för dem med mer omfattande kommunikativa och kognitiva svårigheter.

Gunilla Thunberg – faktablad som PDF-fil

Gå till föreläsningen Möjligheter och utmaningar med AKK – Alternativ och kompletterande kommunikation  (54:42 min)

Ellika Schalling, logoped och docent vid Karolinska Institutet, Stockholm

Ellika berättar om tal, språk och kommunikation efter stroke.

Kommunikation

Vi kommunicerar för information och interaktion.

Det finns många sätt att kommunicera: tal, skrift, teckenspråk, bilder, mimik, gester.

Språk och tal

Språk: Gemensamt sätt att uttrycka sig; det finns cirka 7 000 språk i världen.

Tal: Produktion av språkljud; styrning från hjärna och nervsystem.

Stroke och Kommunikationsstörning

Stroke kan orsaka tal- och språkstörning.

  • Afasi: Svårigheter med ord, förståelse, läsning och skrift.
  • Dysartri: Svårigheter med tydligt tal och rätt takt.

Diagnoser

  • Afasi: Förlust av språkfunktion efter hjärnskada.
  • Dysartri: Skada på talmotoriska rörelser.
  • Talapraxi: Störd talmotorisk planering.

Drygt 25 000 personer drabbas av stroke varje år i Sverige.
Av strokedrabbade får litet fler än 8 000 personer afasi varje år (ca 1/3 av strokedrabbade).
Mindre än hälften har kvarstående afasi efter ett år.

Behandling

Logopeder arbetar med undersökning, behandling, diagnostik och information.

  • Afasibehandling: Träning för att återfå språkfunktion.
  • Dysartribehandling: Träning för att förbättra tal.

Samarbete

Logopeder samarbetar med andra yrkesgrupper som tandläkare, neurologer och psykologer.

Stöd för kommunikation

  • Ha tålamod
  • Använd korta meningar
  • Anpassa omgivningen

Lär dig använda kommunikationshjälpmedel.

Ellika Schalling – faktablad som PDF-fil

Gå till föreläsningen Tal, språk och kommunikation efter stroke  (1 tim 3 min)

Marika Schütz, legitimerad logoped och doktorand, Afasilinjen vid Sundsgårdens folkhögskola

Marika berättar om kreativitet som kommunikation

Vad innebär kommunikation?

Från latinska ordet ”communicaʹtio”, som betyder ömsesidigt utbyte eller att dela information.

Kommunikation kan vara:

  • Verbal: genom språk eller dialog
  • Icke-verbal: genom ansiktsuttryck, kroppsspråk eller tonfall
  • Sensorisk: visuellt, auditivt eller taktilt

Kommunikation är en social handling. Kommunikation ger oss möjlighet att:

  • Uttrycka känslor och behov
  • Dela erfarenheter och framtidsplaner
  • Ställa frågor, göra val, avvisa eller dra till sig uppmärksamhet

Afasi kan påverka vår förmåga att förstå och uttrycka oss. Det kan vara svårt att:

  • Förstå och uttrycka sig verbalt
  • Uppfatta och använda språk korrekt
  • Initiera kommunikation

Alternativa kommunikationsmetoder

Vid afasi kan traditionell kommunikation vara utmanande. Därför är det viktigt att tänka kreativt och använda alternativa metoder som:

  • Bilder, symboler eller tecken
  • Tekniska hjälpmedel som mobiltelefoner, iPads eller datorer

Aktiviteter för att främja kommunikation

Att vara kreativ innebär att tänka nytt och frigöra sig från normer. Perfektion är inte målet; kommunikation är:

  • Fotografera dagliga händelser och skriv några ord om dem
  • Diskutera aktuella nyheter
  • Använda stödverktyg som mind maps, gester eller talsyntes

Marika Schütz – faktablad som PDF-fil

Gå till föreläsningen Kreativitet som kommunikation  (40:44 min)